Upp till bevis BÅG
Efter två mediokra matcher mot såväl Tyskland som Vitryssland väntar i morgon match mot Finland. Ett Finland som öppnat turneringen i ett rasande tempo där man mer eller mindre spelat ut både Vitryssland och Tyskland. Men av erfarenhet ska vi inte dra allt för många slutsatser utan jag anser fortfarande att Sverige har ett bättre lag än Finland. Och vi vet ju alla att det sällan brukar löna sig att spela på topp i början av ett mästerskap. Men visst känns det spänt. Det kan ingen förneka.
Bengt-Åke har också till skillnad från Finland att spela runt på alla sina fyra formationer. Men nu är lekstugan slut, matchen imorgon är otroligt viktig. Och ska inte allt sluta som i Nagano 1998 så måste det förändras. Därför måste Bengt-Åke börja coacha laget, skära ner på folk i powerplay och inte minst matcha superstjärnor som Niclas Lidström mer. För är det någon som blir bättre av att spela mycket så är det Lidström.
Så snälla Bengt-Åke, visa varför du en gång fick äran att bli Svensk Förbunskapten, en gång för alla. Vilket slut de vore, eller hur BÅG.
Bengt-Åke har också till skillnad från Finland att spela runt på alla sina fyra formationer. Men nu är lekstugan slut, matchen imorgon är otroligt viktig. Och ska inte allt sluta som i Nagano 1998 så måste det förändras. Därför måste Bengt-Åke börja coacha laget, skära ner på folk i powerplay och inte minst matcha superstjärnor som Niclas Lidström mer. För är det någon som blir bättre av att spela mycket så är det Lidström.
Så snälla Bengt-Åke, visa varför du en gång fick äran att bli Svensk Förbunskapten, en gång för alla. Vilket slut de vore, eller hur BÅG.
Sverige mot förändringar
Igår blev det officiellt att svenska ishockeyförbundet jobbar för att göra en del förändringar i Elitserien och svensk ishockey. Och det som dem främst valde att ta upp var ju förutom lite rink, också domarna och straffar. Och detta är verkligen intressant. Förutom det faktum att jag är för liten rink till Sverige så är det också väldigt stort att dem insett att något måste göras med domarna. Ibland kan deras insats nästan få det att se ut som parodi. Och därför håller jag domarna som en extremt viktig del i detta projekt. Jag skulle vilja påstå att domarna är nästan snäppet viktigare är att införa liten rink. Även om lten rink är framtiden.
Vad som fått dem att inse sanningen är ännu oklart, men jag skulle tro att JVM har varit en liten del av det hela, tillsammans med publikens vädjan. Och jag följer därmed detta drama med tillförsikt.
Och varför valde man överhuvudtaget att slopa straffar för några år sedan? Straffar är ju mer eller mindre en självklarhet för extra underhållning.
Vad som fått dem att inse sanningen är ännu oklart, men jag skulle tro att JVM har varit en liten del av det hela, tillsammans med publikens vädjan. Och jag följer därmed detta drama med tillförsikt.
Och varför valde man överhuvudtaget att slopa straffar för några år sedan? Straffar är ju mer eller mindre en självklarhet för extra underhållning.
Superstars, OS främsta backar
1. Nichlas Lidström, Sverige
OS bästa back enligt mig är svensk. Lidström skulle kunna göra en egen film om hur en back ska agera i olika situationer. Med sitt lugn och sin rutin blir han ovärderlig för Sverige i världens största ishockeyturnering OS. Lidström blev också utvald till decenniets bästa spelare nyligen. Och det säger väl egentligen allt. Det finns inte någon annan back som är i närheten av vad Lidström presterat. Och då menar jag inte bara i något år. Utan i 18 NHL säsonger. Nichlas Lidström är en fröjd att skåda.
2. Zdeno Chara, Slovakien
Zdeno Chara är inte bara en utan NHL:s tuffaste backar. Han besitter även ett härligt spelsinne. Och han backar aldrig för en fajt. Man kan helt enkelt säga att det är på grund av Chara som Slovakien bemöts med respekt av övriga hockeyvärlden. Chara är Slovakien. Och ska Slovakien kunna gå långt i ett OS så är det just p.g.a Zdeno Chara. Killen är ett monster.
3. Chris Pronger, Canada
35 åriga Chris Pronger har bevisat att han håller än. Många skulle nog beskriva Pronger som en oerhört tuff back som aldrig viker ner sig. Och det stämmer till visserligen, även om många vissa gånger förtränger att Pronger också är en spelande back som producerar poäng i massor, år efter år. Och med en samling av tuffhet och spelsinne har Chris Pronger ingivit en respekt som får många spelare att tänka till en extra gång innan man ger sig in framför motståndarmålet, där Pronger alltid är placerad.
4. Scott Niedermayer, Canada
Scott Niedermayer är en otroligt spelskicklig back som aldrig gör ett misstag. Med sina perfekt tajmade tacklingar är Scott idag en utav världens bästa backar. Tillsammas med Chris Pronger utger han en enorm respekt i Canadas backuppsättning. I Anaheim Ducks är Scott Niedermayer mer eller mindre helgonförklarad och ses som ett ständigt hot i Power play, där han med sitt fruktade skott är otroligt farlig. I NHL används ofta utrycket "heads up", och det är väl lite av Niedermayer motto. För glömmer man för någon sekund att hålla huvudet uppe så är inte sjukhuset långt borta. Tackling signerad Scott Niedermayer.
5. Sergei Gonchar, Ryssland
Sergei Gonchar är Rysslands i särklass viktigaste back i kommade OS. I Powerplay är Gonchar en världsfruktad poänggörare, där han tillåts dominera på blålinjen. Och ska Ryssland gå långt i ett OS så måste alla världsspelare dra jämt. Och det är väl det enda som talar emot Gonchar och Co egentligen. Sergei Gonchar har väl aldrig riktigt setts som en fysisk spelare, även om han då och då kan kan tajma in en och annan fin tackling. Men det är just spelsinnet som gör honom unik. Och 27 poäng på 33 matcher i Pittsburgh hittills säger väl det mesta om vilken fin form Gonchar är i.
OS bästa back enligt mig är svensk. Lidström skulle kunna göra en egen film om hur en back ska agera i olika situationer. Med sitt lugn och sin rutin blir han ovärderlig för Sverige i världens största ishockeyturnering OS. Lidström blev också utvald till decenniets bästa spelare nyligen. Och det säger väl egentligen allt. Det finns inte någon annan back som är i närheten av vad Lidström presterat. Och då menar jag inte bara i något år. Utan i 18 NHL säsonger. Nichlas Lidström är en fröjd att skåda.
2. Zdeno Chara, Slovakien
Zdeno Chara är inte bara en utan NHL:s tuffaste backar. Han besitter även ett härligt spelsinne. Och han backar aldrig för en fajt. Man kan helt enkelt säga att det är på grund av Chara som Slovakien bemöts med respekt av övriga hockeyvärlden. Chara är Slovakien. Och ska Slovakien kunna gå långt i ett OS så är det just p.g.a Zdeno Chara. Killen är ett monster.
3. Chris Pronger, Canada
35 åriga Chris Pronger har bevisat att han håller än. Många skulle nog beskriva Pronger som en oerhört tuff back som aldrig viker ner sig. Och det stämmer till visserligen, även om många vissa gånger förtränger att Pronger också är en spelande back som producerar poäng i massor, år efter år. Och med en samling av tuffhet och spelsinne har Chris Pronger ingivit en respekt som får många spelare att tänka till en extra gång innan man ger sig in framför motståndarmålet, där Pronger alltid är placerad.
4. Scott Niedermayer, Canada
Scott Niedermayer är en otroligt spelskicklig back som aldrig gör ett misstag. Med sina perfekt tajmade tacklingar är Scott idag en utav världens bästa backar. Tillsammas med Chris Pronger utger han en enorm respekt i Canadas backuppsättning. I Anaheim Ducks är Scott Niedermayer mer eller mindre helgonförklarad och ses som ett ständigt hot i Power play, där han med sitt fruktade skott är otroligt farlig. I NHL används ofta utrycket "heads up", och det är väl lite av Niedermayer motto. För glömmer man för någon sekund att hålla huvudet uppe så är inte sjukhuset långt borta. Tackling signerad Scott Niedermayer.
5. Sergei Gonchar, Ryssland
Sergei Gonchar är Rysslands i särklass viktigaste back i kommade OS. I Powerplay är Gonchar en världsfruktad poänggörare, där han tillåts dominera på blålinjen. Och ska Ryssland gå långt i ett OS så måste alla världsspelare dra jämt. Och det är väl det enda som talar emot Gonchar och Co egentligen. Sergei Gonchar har väl aldrig riktigt setts som en fysisk spelare, även om han då och då kan kan tajma in en och annan fin tackling. Men det är just spelsinnet som gör honom unik. Och 27 poäng på 33 matcher i Pittsburgh hittills säger väl det mesta om vilken fin form Gonchar är i.
Vem är egentligen sju år?
Toppmatchen mellan Hv71 och Skellefteå slutade igår med en 3-1 seger för Hv. Det finns egentligen inte så mycket att säga om själva matchen. Hv var det bättre laget sett till tre perioder och vann välförtjänt. Och därmed rycker man i tabelltoppen eftersom Linköping igår förlorade mot Frölunda. Skillnaden är nu komfortabla sju poäng ner till andraplatsen. Nog om matchen.
Låt oss istället prata om David Rundblad. En mycket stor talang i svensk ishockey. Han besitter ett härligt spelsinne som vi i Sverige borde vara stolta över. Visst fick Rundblad en hel del kritik under JVM, som jag tycker var rätt. Spelar man JVM och till vardags i Elitserien så ska man också kunna ta kritik. Men sen kan även jag tycka att ibland kan det bli nästan bli för nonchalant spel från Rundblads sida. Men vad gör det. Grabben är 19 år och vi borde istället se det som så att tack och lov att en 19 åring ens vågar spela sitt fräna spel. Det är ju stort bara det.
Men då väljer Hv klacken att håna Rundblad under matchen genom att bua så fort han får pucken och senare även skrika ramsor om att " det var ditt fel i VM". Och detta är ju rent ut sagt pinsamt. Varför går man på ishockey egentligen? Vad är det för typer som skriker sånt? Ja, inte vill man svensk ishockey väl iaf.
Jag ställer mig åter frågan. Vem är det egentligen som är sju år?
Låt oss istället prata om David Rundblad. En mycket stor talang i svensk ishockey. Han besitter ett härligt spelsinne som vi i Sverige borde vara stolta över. Visst fick Rundblad en hel del kritik under JVM, som jag tycker var rätt. Spelar man JVM och till vardags i Elitserien så ska man också kunna ta kritik. Men sen kan även jag tycka att ibland kan det bli nästan bli för nonchalant spel från Rundblads sida. Men vad gör det. Grabben är 19 år och vi borde istället se det som så att tack och lov att en 19 åring ens vågar spela sitt fräna spel. Det är ju stort bara det.
Men då väljer Hv klacken att håna Rundblad under matchen genom att bua så fort han får pucken och senare även skrika ramsor om att " det var ditt fel i VM". Och detta är ju rent ut sagt pinsamt. Varför går man på ishockey egentligen? Vad är det för typer som skriker sånt? Ja, inte vill man svensk ishockey väl iaf.
Jag ställer mig åter frågan. Vem är det egentligen som är sju år?
Superstars, OS främsta målvakter
1. Martin Brodeur, New Jersey Devils
Martin Brodeur är enligt mig fortfarande världens bäst målvakt, och har så också varit i flera år. Han har en otrolig lägstanivå och är nästan aldrig dålig. Jag vågar t.o.m säga att Brodeur är världens genom tiderna bästa ishockeymålvakt. Han kommer naturligtvis väljas in i " Hall of fame" när karriären är slut och kommer föralltid att vara en förebild för framtidens målvakter. Martin Brodeur är OS främsta målvakt. RESPEKT!
2. Ryan Miller, Buffalo Sabres
För många är Ryan Miller ett nytt namn. Och dem flesta vet inte att det är Ryan Miller som leder NHL:s målvaktsliga i storartad stil. Mr Miller kan ta på sig en stor del av äran i att Buffalo ligger på en tredje plats i Eastern Confenence. Och ska USA gå långt i ett kommande OS så måste Miller behålla sin fina form. Och för en som inte visste. Lägg Ryan Miller på minnet.
3. Henrik Lundqvist, New York Rangers
Henrik Lundqvist är inte bara Sveriges bästa målvakt, han är också en utav världens absolut bästa målvakter. Ska Sverige lyckas i ett OS så måste Lundqvist lyckas. Annars kan äventyret ta slut snabbt. I New York har Henrik snabbt etablerat sig som New York Rangers ansikte utåt. Fansen avgudar svensken från Åre. Och det säger väl det mesta. Är man idol i New York , då är man "stor", riktigt stor.
4. Evgeni Nabokov, San Jose Sharks
Ryssen Nabokov har gjort succè i ett San Jose Sharks som spelar en helt underbar ishockey. Nabokov har en helt otrolig lägstanivå och gör sällan förödande misstag. Liksom Henrik Lundqvist kommer Nabokov att spela en avgörande roll för hur långt Ryssland går i OS. Med en storspelande " vägg" kan Ryssland mycket väl spela hem guldet. Annars kan det precis som så många gånger förr sluta i fiasko.
5. Tuukka Rask, Boston Bruins
Tuukka Rask har inte bara petat Tim Thomas i Boston kassen. Han ligger dessutom tvåa i den totala målvaktsligan. Även om Rask bara spelat 19 matcher har han blivit en stor "snackis" borta i NHL. Finland är satta i en målvaktsgåta, då man inför OS nog hade Miikka Kiprusoff som solklar etta. Frågan är hur dem tänker nu?
Och bli inte förvånande om Rask om nått år rankas som världens bästa målvakt. För så bra är han.
Bubblare: Tomas Vokoun, Miikka Kiprusoff, Roberto Luongo, Ilya Bryzgalov
Martin Brodeur är enligt mig fortfarande världens bäst målvakt, och har så också varit i flera år. Han har en otrolig lägstanivå och är nästan aldrig dålig. Jag vågar t.o.m säga att Brodeur är världens genom tiderna bästa ishockeymålvakt. Han kommer naturligtvis väljas in i " Hall of fame" när karriären är slut och kommer föralltid att vara en förebild för framtidens målvakter. Martin Brodeur är OS främsta målvakt. RESPEKT!
2. Ryan Miller, Buffalo Sabres
För många är Ryan Miller ett nytt namn. Och dem flesta vet inte att det är Ryan Miller som leder NHL:s målvaktsliga i storartad stil. Mr Miller kan ta på sig en stor del av äran i att Buffalo ligger på en tredje plats i Eastern Confenence. Och ska USA gå långt i ett kommande OS så måste Miller behålla sin fina form. Och för en som inte visste. Lägg Ryan Miller på minnet.
3. Henrik Lundqvist, New York Rangers
Henrik Lundqvist är inte bara Sveriges bästa målvakt, han är också en utav världens absolut bästa målvakter. Ska Sverige lyckas i ett OS så måste Lundqvist lyckas. Annars kan äventyret ta slut snabbt. I New York har Henrik snabbt etablerat sig som New York Rangers ansikte utåt. Fansen avgudar svensken från Åre. Och det säger väl det mesta. Är man idol i New York , då är man "stor", riktigt stor.
4. Evgeni Nabokov, San Jose Sharks
Ryssen Nabokov har gjort succè i ett San Jose Sharks som spelar en helt underbar ishockey. Nabokov har en helt otrolig lägstanivå och gör sällan förödande misstag. Liksom Henrik Lundqvist kommer Nabokov att spela en avgörande roll för hur långt Ryssland går i OS. Med en storspelande " vägg" kan Ryssland mycket väl spela hem guldet. Annars kan det precis som så många gånger förr sluta i fiasko.
5. Tuukka Rask, Boston Bruins
Tuukka Rask har inte bara petat Tim Thomas i Boston kassen. Han ligger dessutom tvåa i den totala målvaktsligan. Även om Rask bara spelat 19 matcher har han blivit en stor "snackis" borta i NHL. Finland är satta i en målvaktsgåta, då man inför OS nog hade Miikka Kiprusoff som solklar etta. Frågan är hur dem tänker nu?
Och bli inte förvånande om Rask om nått år rankas som världens bästa målvakt. För så bra är han.
Bubblare: Tomas Vokoun, Miikka Kiprusoff, Roberto Luongo, Ilya Bryzgalov
Vakna nu Boorken!
Leif Book vet ju många sedan tidigare att han inte föredrar ett förmindskat rinkmått i Elitserien. Han svarade igår på frågan på Expressen där läsare fick skicka in sina frågor, med motiveringen att han inte tycker att svenska Elitserien ska anpassa sig ännu mer efter NHL.
Tycker det är svagt att en så kallad "hockeyexpert" säger så.
För det handlar det ju inte det minsta om att anpassa sig efter NHL. Det handlar om vad som är bäst för Elitserien och svensk ishockey. Och att kunna utveckla och förbereda unga talanger på vad som väntar ute i världen och världens tuffaste hockeyliga NHL. I dagsläget är vi inte tillräckligt förbereda. Så är det bara.
Jag tror att problemet ligger i att Sverige har på tok för svårt att svälja sin egna stolthet. Vi i Sverige ska spela våran typ av hockey och dem i Nordamerika ska spela sin. Vi vägrar helt enkelt acceptera att framtidens hockey spelas på liten rink. Med fart och fläkt.
Och åter till Leif Boork. Han är just denna typ av "expert" som har hållit på alldeles för länge. Ett typexempel på en tränare som hållit sig kvar i samma rutiner i allt för många år. Det är inte en sån som svensk hockey behöver. Vi behöver nytänk, och det kan jag tyvärr inte säga att Boork besitter. Även om du gjort mycket för svensk ishockey.
Stolthet är något positivt, om man också kan svälja den.
Tycker det är svagt att en så kallad "hockeyexpert" säger så.
För det handlar det ju inte det minsta om att anpassa sig efter NHL. Det handlar om vad som är bäst för Elitserien och svensk ishockey. Och att kunna utveckla och förbereda unga talanger på vad som väntar ute i världen och världens tuffaste hockeyliga NHL. I dagsläget är vi inte tillräckligt förbereda. Så är det bara.
Jag tror att problemet ligger i att Sverige har på tok för svårt att svälja sin egna stolthet. Vi i Sverige ska spela våran typ av hockey och dem i Nordamerika ska spela sin. Vi vägrar helt enkelt acceptera att framtidens hockey spelas på liten rink. Med fart och fläkt.
Och åter till Leif Boork. Han är just denna typ av "expert" som har hållit på alldeles för länge. Ett typexempel på en tränare som hållit sig kvar i samma rutiner i allt för många år. Det är inte en sån som svensk hockey behöver. Vi behöver nytänk, och det kan jag tyvärr inte säga att Boork besitter. Även om du gjort mycket för svensk ishockey.
Stolthet är något positivt, om man också kan svälja den.
JVM hysteri
Jag tror att jag föddes igår. Eller blev åtminstone pånyttfödd. JVM har gått rakt in i mitt hockeytokiga hjärta. Finalen inatt var nog en av dem bästa hockeymatcher jag sett på år och dar. Kanske t.o.m den bästa. Elitserien är inte ens nära. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Liten rink till Sverige tack!
Satt även igår och kollade på matchen mellan Frölunda och HV71. Experterna och spelarna var eniga. En riktigt bra match rakt igenom med bra fart och mycket närkamper. Då undrar jag, såg jag på samma match? Och det är just detta som oroar mig att jag inte kunde se njutnigen i en "toppmatch" i Elitserien. Och då är det allvarligt.
Jag vet att jag har drabbats av JVM vansinne men ändå. Kan man undgå? Om man jämför matchen mellan Frölunda och Hv71 med JVM är det ju som natt och dag. I JVM smäller det varje byte, varje sekund.
JVM har lockat rekordpublik på SVT, med all rätt. Folk har börjat få upp ögonen för denna fantastiska ishockey. Och det är dags att svenska ishockeyförbundet vaknar ur sin dvala och börjar planera för framtiden. För detta är framtiden.
För det kan ju omöjligt bara vara jag som är av uppfattningen att något måste göras. Men det är klart. Jag är ju bara en "vanlig" kille med ett allt för stort hockeyintresse. Fast jag älskar det.
Och jag tror att om ingenting händer inom kort kommer Elitserien spelas inför tomma läktare. För det är ju inte för att man har "sömnproblem" man stannar uppe hela nätterna för att kolla på hockey. Man bjuds helt enkelt på något som man inte är van vid. Och vad är egentligen en sport utan publiken. INGENTING!
Jag vill ha liten rink, och jag tror att iaf några där hemma i stugorna håller med mig.
Satt även igår och kollade på matchen mellan Frölunda och HV71. Experterna och spelarna var eniga. En riktigt bra match rakt igenom med bra fart och mycket närkamper. Då undrar jag, såg jag på samma match? Och det är just detta som oroar mig att jag inte kunde se njutnigen i en "toppmatch" i Elitserien. Och då är det allvarligt.
Jag vet att jag har drabbats av JVM vansinne men ändå. Kan man undgå? Om man jämför matchen mellan Frölunda och Hv71 med JVM är det ju som natt och dag. I JVM smäller det varje byte, varje sekund.
JVM har lockat rekordpublik på SVT, med all rätt. Folk har börjat få upp ögonen för denna fantastiska ishockey. Och det är dags att svenska ishockeyförbundet vaknar ur sin dvala och börjar planera för framtiden. För detta är framtiden.
För det kan ju omöjligt bara vara jag som är av uppfattningen att något måste göras. Men det är klart. Jag är ju bara en "vanlig" kille med ett allt för stort hockeyintresse. Fast jag älskar det.
Och jag tror att om ingenting händer inom kort kommer Elitserien spelas inför tomma läktare. För det är ju inte för att man har "sömnproblem" man stannar uppe hela nätterna för att kolla på hockey. Man bjuds helt enkelt på något som man inte är van vid. Och vad är egentligen en sport utan publiken. INGENTING!
Jag vill ha liten rink, och jag tror att iaf några där hemma i stugorna håller med mig.
Attraktiva småkronor
Satt igår och tittade på matchen mellan Sverige och Ryssland i JVM. Och blev riktigt positivt överaskad. Matchen hade allt en bra hockeymatch ska innehålla. Riktigt bra fart, många skott och mycket tacklingar.
Och det är just detta som gör att man fallar pladaskt för juniorhockeyn. Skotten blev hela 42-37 till Sveriges favör. Ja, ni hörde rätt. 42-37. Det är ju helt galet, men samtidigt så otroligt lockande och kul.
En spelare som Adam Larsson har imponerat med sitt enorma passningspel. Ibland undrar jag om man verkligen kan träna sig till ett sådant spelsinne. Svaret är givetvis nej. Grabben har fötts med en otrolig gåva. En gåva som kommer ta honom till NHL inom kort. Och kanske t.o.m som nummer ett i draften. Isånafall blir han blott den andre svensk som någonsin gått som nummer ett i en NHL draft, efter Mats Sundin.
Adam Larsson är unik. En spelare av hans kaliber får vi fram vart tionde år. Som bäst.
Om vi går tillbaks till matchen så vill jag återigen ta upp frågan med att införa liten rink i Sverige. Matcherna blir så otroligt mycket mer intensiva. Tacklingar är idag en bristvara i svensk hockey. Med förminskat rinkmått blir det precis tvärtom.
Så kom igen nu Sverige. Ni måste inse att detta är framtidens ishockey. Det har iallafall jag gjort.
Och det är just detta som gör att man fallar pladaskt för juniorhockeyn. Skotten blev hela 42-37 till Sveriges favör. Ja, ni hörde rätt. 42-37. Det är ju helt galet, men samtidigt så otroligt lockande och kul.
En spelare som Adam Larsson har imponerat med sitt enorma passningspel. Ibland undrar jag om man verkligen kan träna sig till ett sådant spelsinne. Svaret är givetvis nej. Grabben har fötts med en otrolig gåva. En gåva som kommer ta honom till NHL inom kort. Och kanske t.o.m som nummer ett i draften. Isånafall blir han blott den andre svensk som någonsin gått som nummer ett i en NHL draft, efter Mats Sundin.
Adam Larsson är unik. En spelare av hans kaliber får vi fram vart tionde år. Som bäst.
Om vi går tillbaks till matchen så vill jag återigen ta upp frågan med att införa liten rink i Sverige. Matcherna blir så otroligt mycket mer intensiva. Tacklingar är idag en bristvara i svensk hockey. Med förminskat rinkmått blir det precis tvärtom.
Så kom igen nu Sverige. Ni måste inse att detta är framtidens ishockey. Det har iallafall jag gjort.
Riktigt dåligt Bengt-Åke
Igår tog Bengt-Åke ut sin OS trupp. En rätt väntad OS trupp om du frågar mig. Men det finns en sak som retar upp mig. Varför i hela friden blev inte Mikael Samuelsson uttagen? Det är en fråga som jag tror hela svenska folket ställer sig. Hur tänker Bengt-Åke? Vad är orsaken till petningen? Är Modin en bättre hockeyspelare än Samuelsson? Ja, frågorna kan fortsätta mycket längre än så.
Jag har tidigare skrivit om att jag gärna hade sett att Bengt-Åke Gustavsson fortsätter som förbundskapten. Men nu tror jag att jag vill äta upp mina ord.
Om Fredrik Modin hade varit en bättre hockeyspelare än Mikael Samuelsson hade det inte varit nått snack. Men så är inte fallet. Dessutom har Modins senaste år kryllat av skador. Han har knappast gjort poäng i massor. Han har varit en tredje, eller fjärdefemma spelare. Och det är väl så Bengt-Åke har tänkt om man kan försvara hans agerande i mindre skala. Modin ska spela i en fjärdefemma i OS, nått annat vore tjänstefel.
Men det är också just detta som gör mig upprörd. Samuelsson hade varit en ännu bättre tillgång i en "checkingline", med sin riviga spelstil. Dessutom jobbar Samuelsson oerhört hårt varje sekund på isen.
Petningen är försvarslös. Bengt-Åke gör med största sannolikhet sitt sista mästerskap för Sverige. Givetvis inte mer än rätt.
Mikael Samuelsson borde inte vara med i OS-truppen, han skulle vart med. Punkt slut.
Jag har tidigare skrivit om att jag gärna hade sett att Bengt-Åke Gustavsson fortsätter som förbundskapten. Men nu tror jag att jag vill äta upp mina ord.
Om Fredrik Modin hade varit en bättre hockeyspelare än Mikael Samuelsson hade det inte varit nått snack. Men så är inte fallet. Dessutom har Modins senaste år kryllat av skador. Han har knappast gjort poäng i massor. Han har varit en tredje, eller fjärdefemma spelare. Och det är väl så Bengt-Åke har tänkt om man kan försvara hans agerande i mindre skala. Modin ska spela i en fjärdefemma i OS, nått annat vore tjänstefel.
Men det är också just detta som gör mig upprörd. Samuelsson hade varit en ännu bättre tillgång i en "checkingline", med sin riviga spelstil. Dessutom jobbar Samuelsson oerhört hårt varje sekund på isen.
Petningen är försvarslös. Bengt-Åke gör med största sannolikhet sitt sista mästerskap för Sverige. Givetvis inte mer än rätt.
Mikael Samuelsson borde inte vara med i OS-truppen, han skulle vart med. Punkt slut.
Dåligt med bloggande
Det har inte hänt så mycket på bloggen den senaste tiden som ni kanske har märkt. Mycket p.g.a att hockeyn har haft ett uppehåll givetvis. Men fortsätt läs. Snart får ni känns isfrossan igen. Var så säkra.
OS - laget
Målvakter
1:a keeper Henrik Lundqvist
2:a keeper Jonas Gustavsson
Se och lära Jacob Markström
Bubblare: Stefan Liv
Backar
PP - line 1 Niclas Lidström - Niklas Kronwall
PP - line 2 Henrik Tallinder - Tobias Enström
Defensiva Mattias Öhlund - Douglas Murray
Extra back: Johnny Oduya
Bubblare: Niklas Hjalmarsson, Anton Strålman, Alexander Edler, Jonathan Ericsson
Forwards
Världsfruktad förstafemma Daniel Alfredsson - Nicklas Bäckström - Peter Forsberg
Producerande femma Daniel Sedin - Henrik Sedin - Mikael Samuelsson
Bra offensiv, bra defensiv Loui Eriksson - Henrik Zetterberg - Johan Franzèn?
Checking line Fredrik Sjöström - Samuel Påhlsson - Tomas Holmström
Extra forward: Mattias Weinhandl
Bubblare: Kristian Huselius, Patric Hörnqvist, Per-Johan Axelsson
Rätt eller fel?
Ska Bengt-Åke avgå?
Läste tidigare idag Leif Boorks attack på Bengt-Åke i direktsändning när han mer eller mindre krävde Bengt-Åkes avgång. Svagt av Boork, om du frågar mig.
Var mer skulle man egentligen kunna begära av Bengt-Åke? Han har vunnit OS guld och VM guld, när han haft med alla Sveriges bästa spelare.
Sen är det en annan fråga hur det gått i alla mindre "tomte" turneringarna under året. Men det är bara att konstatera att han inte har tillräckligt många kvalifiserade spelare att jobba med. Sverige är inte bättre. Att jämföra Sverige och Ryssland går inte i dagsläget, om både lagen får plocka spelare från Europa. Det är ju bara att kolla på den preliminära ryska OS truppen, där nästan hela laget håller till i KHL, och bara 13 spelare kommer från NHL.
Så att skylla på Bengt-Åke är bara löjligt.
Jag menar, vem ska ersätta?
Leif Boork säger Per Mårts. Jag säger tvärs NEJ TACK. En tjurig gubbe med allt för stora påsar under ögonen skulle inte vara rätt val. Sverige behöver en tränare som kommer in med en nytänk, och det kan man väl knappast säga om Per Mårts. Det enda positiva jag skulle säga om Per Mårts är att han gjort ett bra jobb med småkronorna. Men vad beror det på?
Jo, att han haft äran att få jobba med några årskullar som många skulle säga att det är det bästa vi fått fram på många, många år. Per Mårts har ju i själva verket inte ändrat på så mycket. Han har bara fått alla att tro att, "vi är bra". Och vem hade inte kunnat klara det av alla dagens elitserietränare. T.o.m Tommy Salo hade kunnat göra ett bra jobb där.
Därför vill jag inte se Per Mårts som ny förbundskapten.
Jag kan ärligt säga att jag inte tycker att det finns någon självklar ersättare. Kanske att ta in någon kanadensare i båset, inte vet jag.
Men att lasta Bengt-Åke? Glöm det!
Var mer skulle man egentligen kunna begära av Bengt-Åke? Han har vunnit OS guld och VM guld, när han haft med alla Sveriges bästa spelare.
Sen är det en annan fråga hur det gått i alla mindre "tomte" turneringarna under året. Men det är bara att konstatera att han inte har tillräckligt många kvalifiserade spelare att jobba med. Sverige är inte bättre. Att jämföra Sverige och Ryssland går inte i dagsläget, om både lagen får plocka spelare från Europa. Det är ju bara att kolla på den preliminära ryska OS truppen, där nästan hela laget håller till i KHL, och bara 13 spelare kommer från NHL.
Så att skylla på Bengt-Åke är bara löjligt.
Jag menar, vem ska ersätta?
Leif Boork säger Per Mårts. Jag säger tvärs NEJ TACK. En tjurig gubbe med allt för stora påsar under ögonen skulle inte vara rätt val. Sverige behöver en tränare som kommer in med en nytänk, och det kan man väl knappast säga om Per Mårts. Det enda positiva jag skulle säga om Per Mårts är att han gjort ett bra jobb med småkronorna. Men vad beror det på?
Jo, att han haft äran att få jobba med några årskullar som många skulle säga att det är det bästa vi fått fram på många, många år. Per Mårts har ju i själva verket inte ändrat på så mycket. Han har bara fått alla att tro att, "vi är bra". Och vem hade inte kunnat klara det av alla dagens elitserietränare. T.o.m Tommy Salo hade kunnat göra ett bra jobb där.
Därför vill jag inte se Per Mårts som ny förbundskapten.
Jag kan ärligt säga att jag inte tycker att det finns någon självklar ersättare. Kanske att ta in någon kanadensare i båset, inte vet jag.
Men att lasta Bengt-Åke? Glöm det!
Juniorerna invaderar Elitserien
Säsongen 2009/2010 kommer att skriva in sig i historieböckerna. Aldrig tidigare har så många juniorer släppts fram av lagen. Man kan lugnt säga att projektet som Tommy Bostedt påbörjade för ett antal år sedan har gett resultat. För det var ju lite av en kris för bara några år sedan. Talangutveckling hade satt stopp, inga talanger kom fram, vi hade knappast fler än bara nån spelare som spelade i Elitserien, och åkte oftast redan ut i gruppspelet i JVM. Men nu är det andra bullar. Alla pratar om JVM guld, NHL scouter är lyriska över dem "nya" svenska hockeyspelarna som kommit fram. Och detta visar ju inte minns NHL draften, där hela sju spelare gick i första rundan. Sverige talas återigen som Kanadas främsta utmanare som världens bästa hockeynation. Extremt kul givetvis.
En annan sak som får mig att reagera är att Elitserieklubbarna inte längre är rädda. Om det beror på en dålig ekonomi eller något annat låter vi vara osagt. Men istället för att köpa in halvdana finskar, tjecker, eller vad det nu är, så kollar man först och främst i sina egna juniorled. Och detta är ju unikt. För det var inte många år sedan klubbarna, vid minsta lilla skada, började utforska vad markaden hade att erbjuda.
Ett lysande exempel är ju HV71 (det finns fler), som har haft olyckligt många skador på sina backar denna säsongen. Men istället för att värva in en ny spelare tog man upp Adam Almqvist och Jesper Williamsson från J-20. Och som dem har spelat. Jag ser inget stopp i hur bra Adam Almqvist kan bli. Vilket spelsinne alltså!
Om detta hade hänt för fem år sedan så hade dessa unga talanger aldrig fått chansen. Om det beror på att spelarna inte helt enkelt var tillräckligt bra, vet jag inte. Men det handlar ju också om att visa att man tror på sina talanger. Och det känner nog alla juniorer i Elitserien idag.
Många säger då att för fem år sedan var det inte läge att flytta upp en junior. Men det dem flesta inte vet är att man utvecklas så fort man får sätta sin fot i A-lagets omklädningsrum. Och detta fick dessa spelare aldrig chansen att göra.
Juniorer är vår framtid. Varje dag, varje månad och varje år. Kul att vi börjat ta vara på dem.
En annan sak som får mig att reagera är att Elitserieklubbarna inte längre är rädda. Om det beror på en dålig ekonomi eller något annat låter vi vara osagt. Men istället för att köpa in halvdana finskar, tjecker, eller vad det nu är, så kollar man först och främst i sina egna juniorled. Och detta är ju unikt. För det var inte många år sedan klubbarna, vid minsta lilla skada, började utforska vad markaden hade att erbjuda.
Ett lysande exempel är ju HV71 (det finns fler), som har haft olyckligt många skador på sina backar denna säsongen. Men istället för att värva in en ny spelare tog man upp Adam Almqvist och Jesper Williamsson från J-20. Och som dem har spelat. Jag ser inget stopp i hur bra Adam Almqvist kan bli. Vilket spelsinne alltså!
Om detta hade hänt för fem år sedan så hade dessa unga talanger aldrig fått chansen. Om det beror på att spelarna inte helt enkelt var tillräckligt bra, vet jag inte. Men det handlar ju också om att visa att man tror på sina talanger. Och det känner nog alla juniorer i Elitserien idag.
Många säger då att för fem år sedan var det inte läge att flytta upp en junior. Men det dem flesta inte vet är att man utvecklas så fort man får sätta sin fot i A-lagets omklädningsrum. Och detta fick dessa spelare aldrig chansen att göra.
Juniorer är vår framtid. Varje dag, varje månad och varje år. Kul att vi börjat ta vara på dem.
Han är Elitseriens största flopp.
Många skulle nog säga att Elitseriens största flopp är Roman Malek, Per-Johan Axelsson, Joel Lundqvist eller kanske Jonathan Hedström. Men ingen av dessa herrar platsar på min lista.
Malek är extremt överskattad och det borde Modo ha vetat om. Klart att man kanske hade hoppas på att Malek skulle vara lite bättre än han varit. Men det är helt enkelt av den enkla anledningen att han inte är bättre.
Och den som säger att Jonathan Hedström är Elitseriens största flopp ljuger. Hedström har inte uträttat något på ett antal år nu och vad kan man begära. Dem som sa att Hedström var säsongens värvning är antingen riktigt dåligt pålästa, eller också är man ett extremt fan av retstickan. Hedström är påväg ner i sin karriär och man kan därför inte ställa allt för höga krav. Han kommer aldrig bli den spelare han en gång var. Därför vill jag inte kalla Hedström för en flopp, även om man kanske hade hoppats på ett bra år.
"Pebben" Axelsson och Joel Lundqvist kan man däremot kalla floppar. Ingen av dem har lyckats komma upp i den nivå som dem hade i NHL. Mycket på grund av att det ett helt annat spel där borta i NHL. Jag tror om jag ska vara ärlig att det är svårare än många tror att komma hem till "stor" rink. Och det är dessutom ett helt annat spel i Sverige. Men om man ger dessa herrar lite tid så kommer dem bli bättre ju längre säsongen leder. Det är jag säker på.
Nu så. Till årets största flopp 2009.
Han kallades Elitseriens bästa värvning av många experter. Han var mannen som skulle göra mål och poäng i massor. Hans snabbhet hade aldrig tidigare skådats i Elitserien. Han hade en fantastisk teknik. Han hade spelat VM för Finland. Han hade gjort NHL matcher(visserligen bara en). Han var visserligen liten, men extremt svårstoppad. Han hade det mesta för att bara ta ett "sabbatsår" i Elitserien. Har jag missat något?
Tror inte det. För jag har inte sett någonting av det jag nyss skrev. Och det har nog ingen annan heller.
Jag pratar givetvis om Antti Pihlström. Som gjort två mål och tre assist hittills.
Snacka om "flopp".
Hårdare spel, ger vackrare spel.
Skrev om att jag tyckte att ishockeyn blir mer och mer som innebandy för ett tag sen. Nu har diskusionen kommit upp på allvar. Spelarna själva säger att dem inte längre vågar tackla för rädslan att bli avstängda. Och när dem känner så, så har det gått på tok för långt. Svenska ishockeyförbundet måste agera.
Jag säger inte att man ska åka och tackla folk i ryggen, även om det alltid kommer förekomma att nån spelare får hjärnsläpp. Det jag säger är att ishockey är en kontaktsport, och varför ska man ändra på en sport.
Ishockey är en tuff och intensiv sport, och som allra allra vackrast när den är just tuff och intensiv. Dem som någongång har varit på, eller sett en NHL match vet vad jag pratar om.
Jag tror att svenska ishockeyförbundet är rädda för att man kan släppa ut fel budskap till alla unga om man tillåter mer tacklingar. Men så tror jag inte att fallet skulle vara. Varför blir inte isånfall alla unga grabbar i Kanada skrämda. Där vet man klart och tydligt redan vid 8 års ålder vad hockey innebär. Och inte blir dem avskrämda. Snarare ännu mer motiverade. Skillnaden är att "over there" lär man sig att tacklingar är en del av spelet. I Sverige ska man få åka och glida på en skridsko tills man är 16 år, tills man får beskedet att man inte längre är tillräckligt bra. Och detta beror enbart på att man aldrig vetat vad som krävs för att lyckas.
Tacklas är fult i Sverige. Frågar du mig är det något gudomligt vackert.
Hoppas bara alla andra inser detta. Don`t fear the game, love the game.
Tränarkarusellen
Årets tuffaste månad är här. Den månad då tränarna får skulden för ett lags nederlag. Jag pratar givetvis om kalla, gråa och förbamnande December.
Hur säkert sitter din tränare?
Hans Särkijärvi, SKELLEFTEÅ
"Säcken" har gjort ett otroligt jobb i Skellefteå då han gjort laget till ett etablerat topplag i Elitserien. Händer inget förutsägbart så är chansen till sparken minimal.
Chans till sparken: 2%
Miroslav Horova, Modo Hockey
Hela Modo har lyft sig den senaste månaden. Mycket på grund av "foppas" ingång. Men så också Horova. Chansen till sparken har sjunkit dramatiskt. Men skulle "foppa" inte hålla, eller bestämmer sig för NHL efter jul, och förlusterna börjar radas upp är vi i ett helt annat läge. Horova är med andra ord otroligt beroende av Forsberg och Co.
Chans till sparken: 30%
Gunnar Persson, Rögle BK
Gunnar har gjort ett otroligt jobb med ett Rögle som på förhand såg väldigt svaga ut. Många expert dömde ut laget redan innan serien började, men Rögle har som vanligt övertäffat alla. Laget spelar en rolig och attraktiv hockey, och har stundtals spelat ut "topplagen". Gunnar Persson fortsatta förtroende i Rögle ska inte vara några problem. Men kommer förlusterna uppradade efter varandra har vi ett helt annat läge. Men just nu sitter Gunnar stensäkert.
Chans till sparken: 5%
Tommy Samuelsson, Färjestad BK
Man kan inte begära mer av Färjestad. Laget har tappat otroligt många tongivande spelare inför säsongen, men fyllt dem så gott det går. Laget tillhör toppen, och kommer så också att göra.
Chans till sparken: 5%
Charles Berglund, Timrå IK
Timrå har inte imponerat hittills under säsongen. Laget har heller inte den där "spetsen" som behövs för att avgöra matcher. Man kan inte förlita sig på en 19 årig junior vid namn Magnus Pääjärvi-Svensson. Laget kommer få det tufft såsmåningom. Som jag ser det ska laget vara glada om dem spelar fortsatt Elitseriehockey nästa säsong. Challe kommer få stanna säsongen ut, om inte Timrå börjar förlora igen. Då ligger "challe" risigt till.
Chans till sparken: 20%
Roger Rönnberg, Luleå
Luleå har arbetat smart. Man tog några år i botten och satte igång ett långsiktigt arbete. Nu har allt gett resultat. Man har också visat tidigt att man har förtroende för Rönnberg, som varit med om hela resan. Luleå är smarta och vet att man inte skulle tjäna mågot på att sparka Rönnberg. Rönnberg sitter säkert.
Chans till sparken: 0%
Peter Popovic, Södertälje SK
Man kan inte gnälla på "poppe". Han är en tränare som vet vad som krävs. Han har fått ihop laget på ett bra sätt. Södertälje har inte Elitserien bästa lag på pappret, men alla krigar med hjärtat, och det finns det inte någon annan tränare som hade kunnat göra bättre. Och det tror jag att Södertälje vet om.
Chans till sparken: 15%
Janne Karlsson, Hv71
Man kan inte begära mer. Laget leder serien. Spelar stundtals en briljant hockey, och har Elitserien bästa powerplay. Skador har satt stopp för laget det senaste, men kommer ändå vara en av konkurrenterna om guldet.
Chans till sparken: 1%
Slavomir Lener, Linköping HC
Hade du frågat mig för någon månad sedan hade jag sagt att Lener var den som störst löpte chans att förlora jobbet. Men nu har laget fått sina supertjecker. Laget har börjat vinna, och kommer slåss om guldet i vår. Men om olyckliga skador på nyckelspelare dyker upp och laget visar upp det spel som dem gjorde i början av säsongen är chansen stor att styrelsen tröttnar. Men Lener borde sitta säkert.
Chans till sparken: 8%
Ulf Dahlèn, Frölunda Indians
Laget har inte imponerat hittills trots sina stjärnvärvningar på försäsongen. Laget har kanske Elitserien starkaste lag på pappret. Men vad hjälper det. Det är på isen det ska avgöras. Många i Frölunda viker ner sig. Och vems fel är det?
Ulf Dahlèns? Jag vet inte.
Tror inte Frölunda vågar sparka Dahlèn. Jag tycker heller inte att dem borde. Även om chansen finns.
Chans till sparken: 15%
Niklas Czarnecki, Brynäs IF
Man kan inte begära mer av ett Brynäs som håller till på den nedre regionen. Där dem också ska vara. Och det tror jag alla vet om. Klubben har också lärt sig att det lönar sig att jobba långsiktigt. Om några år kan klubben vara ett topplag, var så säkra. Czarnecki har gjort ett bra jobb och sitter säkert. Iaf denna säsongen ut.
Chans till sparken: 5%
Djurgårdens IF
"Hårde Hardy" har kommit till Djurgården och fått iordning på allt. Han visade tidigt vilka kan ville jobba vidare med, och vilka som inte fanns med i planerna. Laget spelar stundtals riktigt fin ishockey. Och Hardy är inte rädd för att släppa fram unga talanger. Hardy är helt enkelt bra för svensk ishockey. Hardy Nilsson borde sitta bergsäkert.
Chans till sparken: 0%
Hur säkert sitter din tränare?
Hans Särkijärvi, SKELLEFTEÅ
"Säcken" har gjort ett otroligt jobb i Skellefteå då han gjort laget till ett etablerat topplag i Elitserien. Händer inget förutsägbart så är chansen till sparken minimal.
Chans till sparken: 2%
Miroslav Horova, Modo Hockey
Hela Modo har lyft sig den senaste månaden. Mycket på grund av "foppas" ingång. Men så också Horova. Chansen till sparken har sjunkit dramatiskt. Men skulle "foppa" inte hålla, eller bestämmer sig för NHL efter jul, och förlusterna börjar radas upp är vi i ett helt annat läge. Horova är med andra ord otroligt beroende av Forsberg och Co.
Chans till sparken: 30%
Gunnar Persson, Rögle BK
Gunnar har gjort ett otroligt jobb med ett Rögle som på förhand såg väldigt svaga ut. Många expert dömde ut laget redan innan serien började, men Rögle har som vanligt övertäffat alla. Laget spelar en rolig och attraktiv hockey, och har stundtals spelat ut "topplagen". Gunnar Persson fortsatta förtroende i Rögle ska inte vara några problem. Men kommer förlusterna uppradade efter varandra har vi ett helt annat läge. Men just nu sitter Gunnar stensäkert.
Chans till sparken: 5%
Tommy Samuelsson, Färjestad BK
Man kan inte begära mer av Färjestad. Laget har tappat otroligt många tongivande spelare inför säsongen, men fyllt dem så gott det går. Laget tillhör toppen, och kommer så också att göra.
Chans till sparken: 5%
Charles Berglund, Timrå IK
Timrå har inte imponerat hittills under säsongen. Laget har heller inte den där "spetsen" som behövs för att avgöra matcher. Man kan inte förlita sig på en 19 årig junior vid namn Magnus Pääjärvi-Svensson. Laget kommer få det tufft såsmåningom. Som jag ser det ska laget vara glada om dem spelar fortsatt Elitseriehockey nästa säsong. Challe kommer få stanna säsongen ut, om inte Timrå börjar förlora igen. Då ligger "challe" risigt till.
Chans till sparken: 20%
Roger Rönnberg, Luleå
Luleå har arbetat smart. Man tog några år i botten och satte igång ett långsiktigt arbete. Nu har allt gett resultat. Man har också visat tidigt att man har förtroende för Rönnberg, som varit med om hela resan. Luleå är smarta och vet att man inte skulle tjäna mågot på att sparka Rönnberg. Rönnberg sitter säkert.
Chans till sparken: 0%
Peter Popovic, Södertälje SK
Man kan inte gnälla på "poppe". Han är en tränare som vet vad som krävs. Han har fått ihop laget på ett bra sätt. Södertälje har inte Elitserien bästa lag på pappret, men alla krigar med hjärtat, och det finns det inte någon annan tränare som hade kunnat göra bättre. Och det tror jag att Södertälje vet om.
Chans till sparken: 15%
Janne Karlsson, Hv71
Man kan inte begära mer. Laget leder serien. Spelar stundtals en briljant hockey, och har Elitserien bästa powerplay. Skador har satt stopp för laget det senaste, men kommer ändå vara en av konkurrenterna om guldet.
Chans till sparken: 1%
Slavomir Lener, Linköping HC
Hade du frågat mig för någon månad sedan hade jag sagt att Lener var den som störst löpte chans att förlora jobbet. Men nu har laget fått sina supertjecker. Laget har börjat vinna, och kommer slåss om guldet i vår. Men om olyckliga skador på nyckelspelare dyker upp och laget visar upp det spel som dem gjorde i början av säsongen är chansen stor att styrelsen tröttnar. Men Lener borde sitta säkert.
Chans till sparken: 8%
Ulf Dahlèn, Frölunda Indians
Laget har inte imponerat hittills trots sina stjärnvärvningar på försäsongen. Laget har kanske Elitserien starkaste lag på pappret. Men vad hjälper det. Det är på isen det ska avgöras. Många i Frölunda viker ner sig. Och vems fel är det?
Ulf Dahlèns? Jag vet inte.
Tror inte Frölunda vågar sparka Dahlèn. Jag tycker heller inte att dem borde. Även om chansen finns.
Chans till sparken: 15%
Niklas Czarnecki, Brynäs IF
Man kan inte begära mer av ett Brynäs som håller till på den nedre regionen. Där dem också ska vara. Och det tror jag alla vet om. Klubben har också lärt sig att det lönar sig att jobba långsiktigt. Om några år kan klubben vara ett topplag, var så säkra. Czarnecki har gjort ett bra jobb och sitter säkert. Iaf denna säsongen ut.
Chans till sparken: 5%
Djurgårdens IF
"Hårde Hardy" har kommit till Djurgården och fått iordning på allt. Han visade tidigt vilka kan ville jobba vidare med, och vilka som inte fanns med i planerna. Laget spelar stundtals riktigt fin ishockey. Och Hardy är inte rädd för att släppa fram unga talanger. Hardy är helt enkelt bra för svensk ishockey. Hardy Nilsson borde sitta bergsäkert.
Chans till sparken: 0%
Omröstning!
Bengt-Åke påväg till Zurich
Svenske förbundkaptenen Bengt-Åke Gustavsson jagas av Zurich i den schweiziska ligan. Gustavsson, vars kontrakt går ut med svenska ishockeyförbundet efter denna säsong säger själv att det kan vara ett alternativ.
Men vill vänta med allt sånt tills efter säsongen. Dock har svenska hockeyförbundet frågat Gustavsson om han är intresserad av en fortsättning. Troligtvis svarade Bengt-Åke JA. Återstår att se om förbundet vill.
Ska Bengt-Åke stanna som svensk förbundskapten?
Men vill vänta med allt sånt tills efter säsongen. Dock har svenska hockeyförbundet frågat Gustavsson om han är intresserad av en fortsättning. Troligtvis svarade Bengt-Åke JA. Återstår att se om förbundet vill.
Ska Bengt-Åke stanna som svensk förbundskapten?
Hv71 - Södertälje
Var igår i Kinnarps Arena och såg matchen mellan HV71 och Södertälje. Matchen började i ett rasande tempo av Hv, som gick ifrån till en 3-0 lednig innan första perioden var slut. Eller "rasande" kanske var fel ord att använda. Hv gjorde mål på sina chanser, Södertälje gjorde det inte. Det var nästan som man tyckte synd om ett Södertälje som verkligen försökte, men ingenting ville gå deras väg. Och det är ju precis detta som ofta är så förödande för "bottenlag".
Jag undrar hur många i Kinnarps Arena som redan hade tagit ut segern i förskott inför andra perioden?
Ja, jag vågar t.o.m säga att Hv-spelarna själva hade gjort det. Och det är livsfarligt.
En sak som förvånade mig var annars att Södertälje spelarna vågade spela ishockey. Dem hade inte åkt till Jönköping för att undvika en "storförlust", utan för att plocka poäng. Och det syntes tydligt.
Södertälje vinner andra perioden med 2-0, rättvist tycker jag, mot ett annars blekt Hv71. Ett Hv som går igenom en riktigt tung period just nu, med förvånansvärt blekt powerplay. Hur mycket Johan Davidsson saknar sina kedjekompanjoner är tydligt då han inte alls ser ut att känna sig hemma på isen. Men det får man väl förlåta då alla lag har sina "dippar" under seriens gång.
I tredje perioder gör Södertälje 3-3 i första bytet, efter ett mycket vackert mål signerat Linus Klasen.
Annars tycker jag perioden väger mycket fram och tillbaka. Hv är givetvis mycket farliga när dem får upp farten men Södertälje försvarar sig bra, och ska också ha all heder för det. Samtidigt är Södertälje hyperfarliga när kontring ges och ställer om blixtsnabbt.
Matchen slutar 4-4 och matchen går till Övertid, där Björn Melin avgör snyggt framspelad av Petrasek i Powerplay.
Ganska logiskt ändå får man nog säga.
Men jag tycker ändå Södertälje gör en bra match och dem ska ha all heder för att dem verkligen ville spela hockey och inte bara försvara sig. David Fredriksson gör sin bästa match i Södertälje tröjan hittills, efter att ha lämnat Hv inför denna säsongen. Med sin otroliga styrka är Fredriksson otroligt svårstoppad när han får upp farten. Klasen ska givetvis ha beröm för sitt fina spelsinne, även om det ibland kan bli "lite" väl mycket.
I Hv är Björn Melin riktigt bra matchen igenom, och jag kan också inte sluta att imponeras av junioren Adam Almqvist. Vilket spelsinne, vilket passnigsspel.
Jag vet aldrig om jag sett någon med en större potential. Och då är jag allvarlig. Kille kan verkligen bli hur bra som helst.
Jag undrar hur många i Kinnarps Arena som redan hade tagit ut segern i förskott inför andra perioden?
Ja, jag vågar t.o.m säga att Hv-spelarna själva hade gjort det. Och det är livsfarligt.
En sak som förvånade mig var annars att Södertälje spelarna vågade spela ishockey. Dem hade inte åkt till Jönköping för att undvika en "storförlust", utan för att plocka poäng. Och det syntes tydligt.
Södertälje vinner andra perioden med 2-0, rättvist tycker jag, mot ett annars blekt Hv71. Ett Hv som går igenom en riktigt tung period just nu, med förvånansvärt blekt powerplay. Hur mycket Johan Davidsson saknar sina kedjekompanjoner är tydligt då han inte alls ser ut att känna sig hemma på isen. Men det får man väl förlåta då alla lag har sina "dippar" under seriens gång.
I tredje perioder gör Södertälje 3-3 i första bytet, efter ett mycket vackert mål signerat Linus Klasen.
Annars tycker jag perioden väger mycket fram och tillbaka. Hv är givetvis mycket farliga när dem får upp farten men Södertälje försvarar sig bra, och ska också ha all heder för det. Samtidigt är Södertälje hyperfarliga när kontring ges och ställer om blixtsnabbt.
Matchen slutar 4-4 och matchen går till Övertid, där Björn Melin avgör snyggt framspelad av Petrasek i Powerplay.
Ganska logiskt ändå får man nog säga.
Men jag tycker ändå Södertälje gör en bra match och dem ska ha all heder för att dem verkligen ville spela hockey och inte bara försvara sig. David Fredriksson gör sin bästa match i Södertälje tröjan hittills, efter att ha lämnat Hv inför denna säsongen. Med sin otroliga styrka är Fredriksson otroligt svårstoppad när han får upp farten. Klasen ska givetvis ha beröm för sitt fina spelsinne, även om det ibland kan bli "lite" väl mycket.
I Hv är Björn Melin riktigt bra matchen igenom, och jag kan också inte sluta att imponeras av junioren Adam Almqvist. Vilket spelsinne, vilket passnigsspel.
Jag vet aldrig om jag sett någon med en större potential. Och då är jag allvarlig. Kille kan verkligen bli hur bra som helst.
